Fredagen gav underbart väder!
I torsdags när jag vaknade så var min röst helt borta, har aldrig hänt mig innan. Fruktansvärt jobbbigt, man märker verkligen att man är så beroende av sin röst, särskilt när man har barn. Det är inte heller så lätt, nästan omöjligt att jobba på en förskola när man inte kan kommunicera. Jag kan ju tänka mig hur jobbigt det måste varit för Jonathan innan han lärde sig prata. Fredagen var jag hemma för att vila min hals, röst, den hade kommit tilllbaka lite över natten. Josefine var så förskyld så vi hade en mys och vilodag tillsammans. Jonathan ville till förskolan en stund och leka, svårt att vila rösten när han är hemma. Han kräver svar hela tiden.
Det var underbart väder i fredags så Josefine och jag tog en promenad på morgonen när vi lämnat broder. Blev ingen motion för mig,när dottern skulle gå själv hela tiden men mysigt var det.
På väg till förskolan.
Morgonpromenad med mycket is, hade varit riktigt kallt under natten.
När vi hämtade Jonathan så stannade vi kvar
en liten stund, svårt att slita sig från gungorna.
När man ser bror och syster så här smälter man,
de går hand i hand och pratar om dagen.
