Mina tre små hjärtan

Ja nu var det ca 3 veckor sedan jag skrev, inte bra alls, konstigt att man får dåligt samvete när det är något man egentligen inte måste göra men väldigt gärna vill. Jag har varit ganska trött, mycket jobb och en sambo med ännu mer jobb och en revy. Mitt i allt dog min farmor vilket känns jobbigt eftersom jag inte har kunnat var hemma i Nybro knappt nånting sen jag började jobba.

I går och idag har jag varit hemma från jobbet med Josefine för att hon är hostig och snorig men väldigt pigg. Hon och Jonathan leker som bara den hela tiden och jag njuter av varje sekund ev den kärlek de visar för varandra. (de kan ryka ihop också men det hör väl till)

Det har varit kallt och mycket snö hela tiden sedan den 13 december men idag töar det. Jag kan väl säga att man är lite trött på snö men blask känns inte kul. I måndags -28, idag +1 stor skillnad.

Här kommer lite bilder.

Barnen tar ett kvällsbad, Josefine försöker tvätta storebrors
hår men det uppskattas inte så mycket.


Jonathan fixar med isen utanför förskolan innan vi går hem.


Jonathan upptäcker en istapp som han vill undersöka.
Bilder från en promenad i kvateret.



När barnen skulle gå och lägga sig i vår säng som de gör när Christer jobbar sent
så hade de bäddat ner alla dockor
 Lite svårt att få plats så de hittade en ny plats till dockorna nere vid fötterna istället.

Ja idag har det verkligen snöat och blåst, inte mysigt alls. Nu tycker jag faktiskt att det räcker med snö. Så här mycket snö under så lång tid var det nog länge sedan det var.

Jag körde bil till jobbet idag och kl.5.30 var det ganska ok väder, det blåste lite. Sen blev det värre, jag är glad att jag slutade kl13.00 för annars hade det kanske blivit ännu svårare. En lånad bil som man inte känner till såbra och det här väglaget. Jag körde 30 hela vägen. När jag nästan var hemma låg bussen för typ fjärde gången idiket på ungefär samma ställe i vinter.

När jag hämtat barnen blev det mest städning, tvätt och snöskottning. Barnen väntade inne, Josefine vill absolut inte ha snö i ansiktet. Jonathan var trött och hängig idag så vi hoppas inte att det är något mer på gång.

Igår var Jonathan på simskola och jag var hemma med Josefine och hade lite dottermys. När Jonathan skulle gå var de så söta, de stod och kramade varandra och Josefine sa "Hej då lilla gubben" annars brukar det var Jonathan som säger "Lilla gumman " tilll henne.

Skotta skotta skotta.



Barnen ville inte gå ut utan tittade ut genom fönstret istället.



Jonathan använder spikmattan eller spikbrädan som han kallade den först.
Josefine ville naturligtvis göra som sin bror men hon satte dit tån och skrek AJ
sedan ville hon inte prova.



En ny hobby, hoppa över spikmattan. Man ser koncentrationen,
han vet ju att kommer han inte ända fram så gör det ont.



Ett hopp på den lilla sidan.



Josefine kör lite lugnare lekar,
gömmer sig bakom dörren och skriker BU när man kommer.



Vår lilla busiga tjej innan läggdags ikväll.



Vår lilla kille som enligt honom inte är en busunge, bara Jossan.
Tror inte det är så många som är beredda att hålla med.



Godnatt, hoppas det slutar snöa så man kommer till jobbet imorgon.

....och det har redan gått en månad på det nya året.

Idag har jag varit på jobbet men Christer var hemma med Jonathan och Josefine för vår lilla kille var fortfande lite hängig men det var nog inte så många timmar för när jag kom hem var de jättebusiga. Jag kunde ha bilen idag för att Christer var hemma, jätteskönt att slippa bussen. Men nu kommer jag inte att åka buss så mycket längre för att jag har fått låna en bil av Jonathans förskollärare på förskolan. Snäll och omtänksammare tjej får man leta efter.

När jag klev innanför dörren hade barnen full mundering av ytterkläder på sig så jag frågade vad de skulle. Då svarade Jonathan att de skulle åka till mormor och när han såg att jag såg lite förvånad ut sa han med bestämd röst VI LEKER, kom nu Jossan så sätter vi oss i bilen. Josefine rusade glad till dörren och var beredd, hon trodde att vi skulle åka till mormor. Hon förstod inte att Jonathan lekte, så hon var inte så glad när hon förstod att så inte var fallet.

Christer och barnen hade bakat 200 bullar, det går åt som smör i solsken i det här huset och jag tror att det är i storts sätt den stora herren i huset som äter upp dem.

Annars var söndagen lugn, vi var i Huddinge och tittade på rep. av revyn. jag kan väl säga som så att jag nog inte kommer ha båda barnen med mig igen, det känns lite lugnare och mer avkopplande med ett i taget.



Barnen sover nu gott och snart ska jag sätt mig framför tv en stund, innan sängen kallar.

Ha det gott!!

Vår tjej är väldigt duktig på att klä på sig fixar det mesta själv men ibland knölar det till sig lite.
Ut och in och bakofram och ärmarna invikta, inte lätt de inte. 

Jonathan och Josefine studerar revy till pappas glädje och mammas också.



Far och son inne i ett revynr.



Josefine fastnade för detta nr, hon ställde sig upp och började dansa med.



Christer och Bosse i ett nummer, Josefine är lite rolig,
hon skriker ju rakt ut vad hon ser. Pappa vantar skrek hon och skrattade.