Tisdagen den 3 november 2008

Idag hade vi bara en lugn hemmadag på förmiddagen och på eftermiddagen åkte vi till återvinningen och in till Trosa för att mata fåglarna med gammalt bröd. En inte allt för spännande och kul dag fast för en 2,5 åring dög det nog.

Både Jonathan och Josefine har varit lite konstiga och gnälliga i dag, hoppas bara inte att det är dags för sjukstuga nu igen, de har knappt sluppit den gamla förskylningen än.
Nu sover de iaf sedan ett tag tillbaka så vi får väl se vad nästa dag har att utvisa, då är det förhoppningsvis dags för babysång för Josefine och förskola för Jonathan, han har ju varit bort i typ 2 veckor nu.


Vi gick ut på förmiddagen en stund, vi har en liten lekpark utanför vårt hus.


Så fort han ser något som går att balansera på så gör han det.


Jonathan är fortfarande intresserad av sin skugga
men förstår inte riktigt varför han inte kan trampa på den.


Sötkillen.


Den här årstiden är inte så kul för en 10 månaders tjej,
hon är för liten för att hitta på nåt att göra ute
och för stor för att sitta i vagnen en lång stund.


Till slut blev hon iaf nöjd, göra det som storebror gör det är toppen.


Att slänga saker till återvinningen är det tråkigaste som finns nästan ,
särskilt eftersom att jag spara massor innan jag åker iväg.
Det ända som Jonathan kan hjälpa mig med är attt slänga metallsaker för det är det ända han når upp till.
Josefine illvråla hela tiden i bilen och det tog sin lilla tid.


Jonathan matar änderna i Trosaån.


När vi kom hem hittade jag inte Josefine med en gång,
hon var och underhöll sig själv i gästrummet.
Hon hade klättrat upp på sin gåstol och där stod hon och balanserade.
Snabb som hon är nu för tiden men väldigt duktig på att leka själv.


Idag blev det potatisgratäng med kotletter till Christer, Jonathan och Juri,
själv äter jag fortfarande pulver men snart så ska det bli något mer matigt.


Jonathan tyckte det var jättekul att stoppa i potatisarna och sedan trycka på knappen.
Han skötte det där helt själv. De som åt sa att det blev gott iaf.


En inte allt för glad och trött tjej vid matbordet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0